HUR BLIR MAN INGENJÖR?

För studenter som vill bli ingenjör.

BLI INGENJÖR

Vad är en ingenjör? Vem är en ingenjör? Vad gör en ingenjör? Och kanske viktigaste av allt - hur blir man ingenjör?

För många är det väldigt diffust vad en ingenjör gör. Kanske på grund av att man för många av det prylar som ingenjörer skapar sällan ser mer än ytan av. Hur funkar egentligen en bil? Eller instagram? Vad finns bakom den där ytan som gör att jag kan ta ett kort och lägga upp på snapchat med min mobil?

 

Ingenjör är ett väldigt brett yrke, bakom i princip varje sak finns ingenjörskonst, datorn du sitter vid, boken du läser, kassasystemet på ICA. Man kan kalla ingenjörer för skapare, uppfinnare, kreatörer eller kanske drömmare? För vem hade för 100 år sedan kunnat tro att på 2010-talet skulle var och varannan människa gå runt med en superdator i fickan man kunde ringa, smsa, fota och koppla upp sig mot hela världen med? Kanske ingen, men ingenjörer såg till att det hände.

Vi på Tritech tycker att det är viktigt med mångfald i ingenjörsbranschen, att dom som skapar framtidens förutsättningar representerar samhället - så att vi får ett samhälle för alla. Vi vill därför på den här hemsidan hjälpa till att guida dig till att hitta vad just du behöver göra för att kunna börja läsa till ingenjör - oavsett om du läst estet, bygg, samhälle eller natur på gymnasiet. Alla behövs och är viktiga i skapandet av en fantastisk morgondag!

LADDA NER PDF "DIN VÄG TILL INGENJÖRSSTUDIER" OCH SE VAD DU BEHÖVER GÖRA FÖR ATT BÖRJA PLUGGA TILL INGENJÖR.

 

BEHÖRIGHET

GRUNDLÄGGANDE BEHÖRIGHET

Grundläggande behörighet innebär att du har läst det kurser som krävs som minimum för att få fortsätta studera på högskola eller universitet. De kurser som behövs för grundläggande behörighet är svenska 2 och 3 (alternativt svenska som andraspråk 2 och 3) och engelska 6.

Alla högskoleförberedande gymnasieprogram ger grundläggande behörighet. Har du läst ett yrkesförberedande program är det inte säkert att kurserna som krävs för grundläggande behörighet ingår i den ordinarie studieplanen för programmet - men du har alltid möjlighet att välja till dom som dina valbara kurser.

Om du tagit gymnasieexamen och saknar någon eller alla kurser som behövs för grundläggande behörighet så kan du läsa till dom på Komvux.

SÄRSKILD BEHÖRIGHET

Många program på universitetet/högskolan kräver förutom den grundläggande behörigheten även att du läst andra kurser nödvändiga för att kunna följa med i studierna för det specifika programmet.

Alla civilingenjörsprogram på KTH kräver att du förutom grundläggande behörighet även läst Matematik 4, Fysik 2 och Kemi 1.

För att läsa till högskoleingenjör på KTH så behövs Matematik 3c, Fysik 2 och Kemi 1.

Läs mer på : 
https://www.kth.se/utbildning/anmalan-antagning-behorighet/behorighet

 

KOMVUX

På Komvux kan du läsa olika kurser på grundläggande- och gymnasial nivå för att komplettera din gymnasieutbildning och skaffa till exempel grundläggande behörighet. Man söker Komvux via sin hemkommun - den kommun där du är skriven och bor. Kurserna går ofta flera gånger per år och sista ansökningsdag varierar.

 

Bor du i Stockholm kan du läsa mer och hitta olika kurser här: https://komvux.stockholm.se

 

BASÅR

BASÅR OCH BASTERMINER

Om man saknar den särskilda behörigheten som krävs för att söka in till naturvetenskapliga eller tekniska program på universitet och högskola så är ett basår, eller en bastermin, en bra möjlighet att få den särskilda behörigheten som exempelvis läkarprogrammet och civilingenjörsprogrammet kräver.

Basår och basterminer ges vid universitet, högskolor, på Komvux och på folkhögskolor. Väljer du att läsa ditt basår på universitet eller högskola är det många lärosäten som ger dig platsgaranti på deras program som basåret gör dig behörig till.

För att söka till ett basår krävs i allmänhet att du har grundläggande behörighet och att du har läst Matematik 2a alternativt Matematik 2b alternativt Matematik 2c med lägst betyget E. Det finns flera varianter på basår. För att fortsätta med ingenjörsstudier efter basåret är det tekniska basåret ett bra alternativ.
 

Vad som ingår i ett tekniskt basår kan variera en aning mellan olika universitet och högskolor, men vanligt är att basåret innehåller kurser som:
 

  • Matematik 3c, 4

  • Fysik 1, 2

  • Kemi 1

  • Teknisk orienteringskurs

  • Tillämpad kemi

Efter ditt tekniska basår har du den särskilda behörighet som krävs för att söka till olika civilingenjörs -och högskoleingenjörsprogram. 

Betygen du får efter basåret är inte desamma som vanliga gymnasiebetyg. Vill du ha gymnasiebetyg får du läsa upp eller läsa in dina betyg genom vuxenutbildningen/komvux i din hemkommun.

Basåret räknas inte med i en universitetsexamen. Det ligger endast som grund för dina fortsatta studier på universitet eller högskola; att du får den särskilda behörighet som krävs.

Läs mer på https://www.studentum.se/utbildning/tekniskt-basar#moreAboutSearch

 
 

HÖGSKOLEPROVET

Att skriva Högskoleprovet är ett sätt att konkurrera om platserna på en viss utbildning. Om det finns fler sökande till en utbildning än vad det finns platser på utbildningen så måste ett urval göras. Platserna på utbildningen fördelas på olika så kallade urvalsgrupper där gymnasiebetyg är en grupp och högskoleprovsresultat är en grupp (det kan finnas flera grupper). Minst 1/3 och högst 2/3 av platserna ska fördelas till betygsgruppen respektive till högskoleprovsgruppen. Till vissa utbildningar, där betygskraven är höga, kan det vara bra om man har skrivit högskoleprovet för att kunna konkurrera om en plats eftersom provresultatet ibland också används för att skilja mellan sökande med samma meritvärde i betygsgruppen.

Högskoleprovet går att skriva två gånger om året, en gång på hösten och en gång på våren, och kostar 450 kr att skriva. När du har skrivit provet kan du använda resultatet för att söka till olika utbildningar under 5 år.

Obs: För att kunna använda ditt högskoleprovsresultat vid antagning till högskolan måste du vara behörig till den eller de utbildningar du har sökt till.

 

Källa: https://www.studera.nu/hogskoleprov/Anmalan-till-hogskoleprovet/fakta-om-hogskoleprovet/ 

INGENJÖRSTYP

HÖGSKOLEINGENJÖR OCH CIVILINGENJÖR

För att bli högskoleingenjör läser du på högskola eller universitet i 3 år. Du får en högskoleingenjörsexamen och beroende på program kan du också få en kandidatexamen.

För att bli civilingenjör så läser  du på högskola eller universitet i 5 år, du får en Civilingenjörsexamen och en Masterexamen. Utbildningen är i högre grad forskningsförberedande än vad en högskoleingenjörsutbildning är.

Högskoleingenjörer läser ofta inte lika mycket teoretiska ämnen, matte och fysik, som Civilingenjörer.

Högskoleingenjörsutbildningen är mer praktisk och tillämpad medan civilingenjörsutbildningen är mer teoretisk och går på djupet i fler ämnen.

Generellt kan man säga att högskoleingenjörer arbetar med befintliga metoder och befintlig teknik medan civilingenjörer utvecklar nya metoder och morgondagens teknik. Det finns naturligtvis undantag från detta och många ingenjörer i arbetslivet rapporterar att skillnaderna yrkesrollerna emellan minskar ju mer tid som går efter examen.

 

En Högskoleingenjörsexamen som också gett en kandidatexamen kan byggas på med en 2-årig Master, men generellt sett får du då inte en Civilingenjörsexamen utan bara en Masterexamen. I stort sett har du ändå tillgång till samma jobb som en civilingenjör.

 

INGENJÖRER BERÄTTAR

YLVA

Jag läste Natur på gymnasiet men läste aldrig Matematik 4. När jag väl kom på att jag ville läsa till civilingenjör så fick jag därför läsa till matematik 4 på Komvux för att bli behörig. Jag valde att läsa matematik 4 som en distanskurs och kunde alltså sitta hemma i mitt vardagsrum och plugga matte. Jag hittade utbildningen Design och Produktframtagning på KTH som jag ville gå men jag hade inte tillräckligt höga betyg för att komma in. Jag började plugga till högskoleprovet och lyckades få tillräckligt högt resultat för att knipa en plats på utbildningen.

Jag tycker att Design och produktframtagning var en jättebra utbildning, det var många roliga projektkurser inom produktutveckling och jag tyckte det var kul att det var ca 50% tjejer i klassen. Efter dom 3 inledande åren på utbildningen fanns många olika mastrar (2 års studier där man specialiserar sig) att välja på. Man kunde antingen välja att fortsätta på Designspåret eller gå till exempel Mekatronik (vi kallar den också robotmastern) som jag valde. Under min master har jag bland annat åkt på en utbytestermin till Singapore och gjort en radiostyrd bil självkörande, det trodde jag inte att jag skulle kunna innan jag började plugga! 

NORMA

Under mitt sista år på gymnasiet uppmanades jag att börja fundera på vilket program jag ville läsa på universitetet, dvs vilket yrke som intresserade mig.

Jag grubblade på allt från polis och lärare till läkare och ingenjör i flera månader men jag tycktes aldrig komma till ett konkret svar. Lyckligtvis gjorde ett par före detta gymnasister besök på min skola och berättade om Tekniksprånget som man skulle kunna gå efter gymnasiet och innan universitetet. En praktik byggt på att få ”prova på ingenjörsyrket” genom att få arbeta på ett företag i 4 månader.

Med informationen i hand sökte jag till olika företag via Tekniksprånget och fick en av två platser här på Tritech. Tack vare en extrem lärorik tid på Tritech är det inget tvivel om att jag ska läsa något tekniskt i höst och i framtiden bli en ingenjör!

Här är min inspirationslänk om Danica Kragic. Hon är professor inom Datalogi på KTH och gör grymt häftiga saker genom att framförallt utveckla robotar. Detta, för att göra livet lättare för oss människor. https://www.youtube.com/watch?v=wzGP8vQa43c

SANNA

Jag alltid varit så nyfiken på hur saker och ting fungerar att jag kände ett behov att lära mig mer. Jag läste teknik med inriktning industridesign på gymnasiet. Då fick jag både den grundläggande tekniska grunden och mer kunskap inom teknisk design. Det var en riktigt bra gymnasielinje om man vill ha både praktiska och teoretiska kurser inför vidare studier.

 

Efter det hade jag full behörighet till högskolan. Då valde jag att börja med en högskoleingenjörsutbildning inom maskinteknik och produktutveckling på Malmö Högskola. Under tiden fick jag även chans att göra utbytesstudier till Istanbul. Det var så inspirerande!

 

När jag var klar fortsatte jag att läsa en master inom teknisk ledning och innovation. Då fick jag lära mig mer om hur man organiserar företag för att skapa ny teknik. Det är något jag tycker är extra spännande. Hur skapar man egentligen värde från häftiga uppfinningar?

 

Om jag skulle dela en länk som inspirerar mig till att bli ingenjör så vore det denna: 
https://www.youtube.com/watch?v=FEeTLopLkEo

NANCY

Jag studerade naturvetenskap på gymnasiet och var speciellt duktig på kemi vilket ledde mig in till att studera kemiteknik på universitetet. 

 

Under mina kemiteknikstudier blev jag mer och mer intresserad av fysik vilket gjorde att mitt tredje år på universitet blev en mix av kemiteknik och teknisk fysik. 

Jag hade möjligheten att jobba i ett labb för partikelfysik och i ett annat labb för laserfysik.

 

Jag började arbeta mer med elektronik och upptäckte att jag verkligen gillade att bygga och testa saker så jag valde att läsa en Master inom teknisk fysik. 

 

Mitt fokusområde blev halvledarprocessorer och plasmafysik. Jag fick ett stipendie för ett utbytesår och hamnade på Linköpings Universitet. 

 

I slutet av mitt år i Linköping fick jag erbjudande att jobba på ett företag i Sverige och började jobba med inbäddade system på hårdvarusidan.

 

Min länk till dig är helt klart: Great Women Scientists Left in the Shade

JOHANNA

När jag började på gymnasiet var jag hundra procent säker på att jag skulle bli läkare. Jag hade ju betygen, och mina lärare och föräldrar tyckte ju det, så varför skulle jag ens fundera på något annat? Men ganska snabbt insåg jag att matematik och fysik var ju det som var kul, och även om jag då inte vågade välja programmeringskursen som erbjöds som extrakurs, var jag sugen på att lära mig.

 

Efter ett sabbatsår hoppade jag på en matematikkurs på SU. Här bestämde jag mig för att jag ville fortsätta plugga något där jag fick tillämpa matematiken på något sätt, och sökte då till KTH. Här vågade jag lägga till extrakurserna i programmering och idag är jag mekatroniker och mjukvaruutvecklare och ganska glad jag tog beslutet att bli ingenjör och inte läkare.

 

Om jag skulle dela en länk som inspirerar mig till att bli ingenjör så vore det denna: Simone Giertz YouTube-kanal: https://www.youtube.com/channel/UC3KEoMzNz8eYnwBC34RaKCQ

 

Kontakt

Sundbyberg Tel. +46 8 410 120 00

Göteborg      Tel. +46 31 763 38 00

Helsingfors  Tel. +35 8 40 829 76 60

info@tritech.se

  • Facebook - Grey Circle
  • LinkedIn - Grey Circle
  • Instagram - Grey Circle

Sociala medielänkar